Om skrivande och fantasy

"The best book starts on a day not like any other day in your life"

Den 12:e maj föreläste Dr. Anna Heiða Pálsdóttir och doktorand Hildur för oss. Anna undervisar bl.a. i kreativt skrivande och har själv skrivit ett flertal böcker. Hon pratade om skrivande, främst vad gäller fantasy. Hon kom med många inspirerande råd, bl.a. citatet ovan. Anna jämförde böcker med telefoner eller radio, eller något annat som vi använder (läser) utan att reflekterar över hur de fungerar eller hur de är skapade. Hon anser att kreativt skrivande är viktigt för att få en förståelse för hur litteraturen fungerar.

Anna presenterade också en övning som hon brukar använda sig av på sina kurser i kreativt skrivande, nämligen att rita en karta; "the author must know his/her land". Kartor är typiska för fantasyböckerna, de finns i Muminböckerna, i Sagan om ringen, i Narnia o.s.v. och användningen av dem har fått sin början i och med A. A. Milnes kartor över Sjumilaskogen i början av Nalle Puh-böckerna. Övningen går ut på att studerandena ska rita en karta steg för steg innan själva skrivprocessen inleds, som sedan utgår från den värld som skapats. Övningen baserar sig på Holly Lisle's fantasy map, vars första steg är att rita tre punkter på ett papper, man fortsätter sedan med att rita bl.a. bergskedjor, floder och gränser. Allting görs steg för steg tills man har skapat en egen detaljerad fantasyvärld. Läs mer här: http://hollylisle.com/maps-workshop-developing-the-fictional-world-through-mapping/.

Källa: http://lotr.wikia.com/wiki/Maps

Källa: http://bocker-emellan.blogspot.fi/2012_09_01_archive.html

Källa: http://gbgq.se/quiz/?p=576

Hildur talade om fantasy. Det är omöjligt att beskriva fantasy med en definitionen som alla är överens om, eftersom det finns över 200 olika definitioner. Hildur förklarade att vissa exempelvis menar att hela historien ska utspela sig i en annan värld och endast i den världen för att kunna räknas som fantasy, medan andra hävdar att också annat kan klassas som fantasy, t.ex. Muminböckerna. Med en så strikt definition skulle t.o.m. Harry Potter-böckerna falla utanför. Hildur upplyste oss om att high fantasy är mest populär på Island just nu. Med high fantasy  avses en fiktion som utspelar sig i en fiktiv, lågteknologisk värld med fantastiska/övernaturliga inslag. Motsatsen är low fantasy, som innebär att berättelsen nog utspelar sig i en fiktiv värld men att den har få eller helt saknar fantastiska/övernaturliga inslag.

Vi funderade kring vad som gör isländsk fantasy specifikt isländsk eller nordisk fantasy specifikt nordisk. Det är en frågeställning som går att applicera på all nordisk barnlitteratur och det är svårt att svara på. Är det synen på barnet? Eller främst landskapet? Vi kom inte fram till något enkelt svar, men enades om att exempelvis dalen som en del av landskapet är ett ganska typiskt drag i nordisk fantasy.