En genre är inte något statiskt, indelningen är beroende av kultur och tidsanda. På samma vis är också synen på barn och barndom beroende av kultur och tidsanda. Ann Boglind och Anna Nordenstam skriver i inledningen till Från fabler till manga att man från att tidigare ha betonat tukt och fostran i barnboken har börjat betona lek och utlevelse av den naturliga barnsligheten. De refererar Beverly Lyon Clarks resonemang om att "barndomen är något man växer ur för att komma vidare i livet. Barnboken förbinds med barndom och är således något som överges när man vuxit upp" (s.13). För att barndom och barnbok ska få samma status som vuxenhet och vuxenbok anser Clarks att varje stadium borde värderas utifrån sitt egenvärde. Under senare delen av 1900-talet har det blivit vanligare att barn och vuxna läser samma bok (s.16). J.K. Rowlings Harry Potter-böcker är ett exempel på böcker som läses av både barn och vuxna. Ungdomsböcker är mer komplexa än tidigare och mer experimenterande i språk och stil, vilket lockar fler vuxenläsare. Idag beaktas ändå barnlitteraturen ofta som en undergenre inom den allmänna litteraturen.
Barnlitteraturen är ingen enhetlig genre, den rymmer ett flertal olika genrer. Lena Kåreland skriver i Skönlitteratur för barn och unga - Historik, genrer, termer, analyser att genreindelningen främst finns till för att man praktiskt ska kunna orientera sig i den stora utgivningen av böcker. Ofta är ett verk inte helt förenligt med en viss genre och ibland kan man karaktärisera det som en blandning av olika genrer, man talar då om hybridgenrer (s. 54). Under 1800-talet gavs barnböcker ut i större omfattning än tidigare och man började göra en noggrannare klassificering i olika typer av litteratur eller genrer. Bl.a. utvecklades pojk- och flickboksgenrerna, till pojkböckerna kunde man också räkna äventyrsböcker, sjöromaner och indianböcker. Idag har förlagen har stor makt vad gäller genrebeteckningen vid utgivningen av ett verk. Indelningarna av barnlitteraturen varierar, exempelvis är delar Svenska barnboksinstitutets in böckerna i kategorierna bilderböcker, kapitelböcker, mellanåldersböcker, ungdomsböcker, faktaböcker och tecknade serier. Med kapitelböcker avses böcker som är lämpliga för högläsning för mindre barn och som egen läsning för tidiga läsare i 5-9-årsåldern, exempelvis Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga. Andra kategorier är pop-up-böcker och sångboken.
Barn- och ungdomslitteraturen glider också in i varandra och ungdomslitteraturen är ofta på gränsen mellan ungdoms- och vuxenlitteratur. Typiska litterära genrer för barn och unga är fabeln, ABC-boken, sagan, bilderboken, faktaböcker, biografiska skildringar, fantasy, science fiction, ungdomslitteratur, chick lit, deckare och thrillers, grafisk roman och fanfiction. Dessa kan också rymma flera subgenrer, exempelvis bilderboken och ungdomslitteratur rymmer flera olika kategorier inom genren. Ungdomslitteratur kan exempelvis kategoriseras som "böcker för unga vuxna", "crossover", "teen noir" och "teen chick lit".
Källor:
Boglind Ann och Nordenstam Anna, Från fabler till manga - Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur, Gleerups, Malmö, 2010.
Kåreland, Lena, Skönlitteratur för barn och unga - Historik, genrer, termer, analyser, Studentlitteratur AB, Lund, 2015.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar