Paneldebatt

Den 22:a april hade vi en paneldebatt om nordisk barnlitteratur med Mia Österlund och Maria Lassén-Seger. Under paneldebatten diskuterades bland annat olika litteraturpris. En fråga som ställdes var hur det avgörs vem som ska vinna. Lassén-Seger som sitter i juryn för ALMA (Astrid Lindgren Memorial Award) svarade att de försöker balansera genrerna mot varandra och att man gärna lyfter fram sådant som annars får mindre uppmärksamhet, exempelvis poesi för barn. Hon tillägger också att det spelar in hurudana beskrivningar som sänds in som nomineringar och vilket land som senast har fått priset, man försöker få spridning mellan olika länder. Priser för barnlitteratur finns för att barnlitteraturen ska beaktas på samma villkor som annan litteratur, d.v.s. att barnlitteraturen också ska betraktas som konst och forskas i och recenseras på samma villkor som annan litteratur. Samtidigt kan man alltid fråga sig om det går att tävla i konst, men priserna är ändå ett sätt att lyfta fram och skapa uppmärksamhet kring ett verk, ett författarskap eller en genre. 

Vi diskuterade också skillnader i barnlitteraturen mellan de nordiska länderna. Det konstaterades att den finlandssvenska ingår i en mer samnordisk tradition än den finska. I den nordiska traditionen är det mera samspel mellan ord och bild än i den finska. Problemet med finsk barnlitteratur är att texten ofta får mest utrymme och samspelet med bilderna uteblir. Det kan tänkas bero på att det inte finns någon illustratörsutbildning i Finland. Det finns också mera tabun i finska barnlitteratur, man är försiktigare och porträtterar inte lika självständiga och jämställda barn som i övrig nordisk barnlitteratur. Norge och Danmark är de länder som vågar mest och har författare som banar väg inom barnlitteraturen. Givetvis är det lite av en generalisering eftersom dessa länder nog också har sin mainstream-kultur. Det poängterades att det behövs sånt som banar väg så att allt inte bara är gullegull och följer trevlighetsnormen. 

Sedan 70-talet har det funnits en trend inom barnlitteraturen och framför allt i ungdomslitteraturen att skildra det mörka och svåra. Sedan 90-talet har det handlat om exempelvis övergrepp, psykiska problem, skilda föräldrar och misshandel. Sonja Svensson har talat om "idyllfobi" för att känneteckna denna ovilja att skildra den lyckliga uppväxten och att man istället vill "uppsöka det vardagliga helvetet" (http://www.svd.se/kultur/litteratur/ungdomsromaner-har-fatt-idyllfobi_5528169.svd).
Vi diskuterade att den rådande synen är att det tragiska är mer högstämt, medan det humoristiska, lätta och glada ses som lågt. Det finns förstås undantag, Född fenomenal av Josephine Bornebusch är ett exempel på en motbild till 90-talets idyllfobi. För att den positiva barnlitteraturen ska öka i popularitet krävs det kanske högre kvalitet, det behövs kanske en undertext i det humoristiska och glada.

Barnbokens genrer

En genre är inte något statiskt, indelningen är beroende av kultur och tidsanda. På samma vis är också synen på barn och barndom beroende av kultur och tidsanda. Ann Boglind och Anna Nordenstam skriver i inledningen till Från fabler till manga att man från att tidigare ha betonat tukt och fostran i barnboken har börjat betona lek och utlevelse av den naturliga barnsligheten. De refererar Beverly Lyon Clarks resonemang om att "barndomen är något man växer ur för att komma vidare i livet. Barnboken förbinds med barndom och är således något som överges när man vuxit upp" (s.13). För att barndom och barnbok ska få samma status som vuxenhet och vuxenbok anser Clarks att varje stadium borde värderas utifrån sitt egenvärde. Under senare delen av 1900-talet har det blivit vanligare att barn och vuxna läser samma bok (s.16). J.K. Rowlings Harry Potter-böcker är ett exempel på böcker som läses av både barn och vuxna. Ungdomsböcker är mer komplexa än tidigare och mer experimenterande i språk och stil, vilket lockar fler vuxenläsare. Idag beaktas ändå barnlitteraturen ofta som en undergenre inom den allmänna litteraturen.

Barnlitteraturen är ingen enhetlig genre, den rymmer ett flertal olika genrer. Lena Kåreland skriver i Skönlitteratur för barn och unga - Historik, genrer, termer, analyser att genreindelningen främst finns till för att man praktiskt ska kunna orientera sig i den stora utgivningen av böcker. Ofta är ett verk inte helt förenligt med en viss genre och ibland kan man karaktärisera det som en blandning av olika genrer, man talar då om hybridgenrer (s. 54). Under 1800-talet gavs barnböcker ut i större omfattning än tidigare och man började göra en noggrannare klassificering i olika typer av litteratur eller genrer. Bl.a. utvecklades pojk- och flickboksgenrerna, till pojkböckerna kunde man också räkna äventyrsböcker, sjöromaner och indianböcker. Idag har förlagen har stor makt vad gäller genrebeteckningen vid utgivningen av ett verk. Indelningarna av barnlitteraturen varierar, exempelvis är delar Svenska barnboksinstitutets in böckerna i kategorierna bilderböcker, kapitelböcker, mellanåldersböcker, ungdomsböcker, faktaböcker och tecknade serier. Med kapitelböcker avses böcker som är lämpliga för högläsning för mindre barn och som egen läsning för tidiga läsare i 5-9-årsåldern, exempelvis Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga. Andra kategorier är pop-up-böcker och sångboken.

Barn- och ungdomslitteraturen glider också in i varandra och ungdomslitteraturen är ofta på gränsen mellan ungdoms- och vuxenlitteratur. Typiska litterära genrer för barn och unga är fabeln, ABC-boken, sagan, bilderboken, faktaböcker, biografiska skildringar, fantasy, science fiction, ungdomslitteratur, chick lit, deckare och thrillers, grafisk roman och fanfiction. Dessa kan också rymma flera subgenrer, exempelvis bilderboken och ungdomslitteratur rymmer flera olika kategorier inom genren. Ungdomslitteratur kan exempelvis kategoriseras som "böcker för unga vuxna", "crossover", "teen noir" och "teen chick lit".

Källor:

Boglind Ann och Nordenstam Anna, Från fabler till manga - Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur, Gleerups, Malmö, 2010.

Kåreland, Lena, Skönlitteratur för barn och unga - Historik, genrer, termer, analyser, Studentlitteratur AB, Lund, 2015.

I nordiskt ljus

I nordiskt ljus för att det nordiska är i fokus
i nordiskt ljus för att det är sitt eget slag
i nordiskt ljus för att det är rätt så sällsynt
(mörkret tar sig in också i barnlitteraturen)

I nordiskt ljus är en blogg om den moderna nordiska barnlitteraturen. Här dokumenterar jag kursen Modern nordisk barn- och ungdomslitteratur som jag läser vid Åbo Akademi. Jag reflekterar över litteraturen jag läser och dokumenterar resan till Island som vi beger oss på i mitten av maj. Det mesta av litteratur på kurshyllan är barn- och ungdomslitteratur som har blivit nominerad till Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris. Jag är främst intresserad av ämnen på gränsen, vilka tabuer som finns och hur de hanteras eller bryts. Jag vill undersöka på vilka sätt och om vad man försöker medvetandegöra barnen. Annat jag gärna fokuserar på är genustänk och flickskap. Jag kommer att sätta störst fokus vid bilderböcker eftersom jag är intresserad av samspelet mellan bild och text.

Förutom reflektioner över litteraturen kommer bloggen att innehålla: 

• genrebeskrivningar
• dokumentation av en paneldebatt med Mia Österlund och Maria Lassén-Seger
• info om barn- och ungdomslitteraturpriser
• dokumentation av ett grupparbete
• dokumentation av Islandsresan, med fokus på nya insikter och kunskap rörande barnlitteratur